15 november 2024

Sorg.... en klok vän frågade i dag "Gråter du aldrig?" Skriver du inte i din "dagbok"?
Vad svarar man på det.
Gråter nästan varje dag, aldrig så att någon ser. I bilen när jag kör till och från jobbet, när jag sitter i fåtöljen framför kaminen när barnen lagt sig eller när jag lagt mig och ligger ensam i sängen.
Det kan vara en låt jag hör.
Kan vara något jag skulle vilja berätta för dig; Som att vår hjärtstoppsman fått ett nytt hjärtstopp och krockade med ett träd. Han överlevde även denna gång, tack vare sin lilla defibrileringsdosa.
Eller när jag kramar någon och inser hur mycket jag saknar att bara ligga och hålla om en annan vuxen människa.
Eller som nu när jag försöker få ner mina tankar i skrift. När jag sitter här och tycker lite synd om mig själv. När jag inser hur ensam jag känner mig med allt ansvar, för barnen, djur, hus.... allt.
Så, jo jag gråter. Och hade förmodligen behövt gråta ännu mer.

Om jag skriver här på bloggen? Nja, det var ju ett tag sedan, 9 månader sedan. Det har hänt en del sedan dess.
En begravning som blev fin och personlig trots all sorg. Många i kyrkan, massor med blommor och många som skänkt pengar till cancerfonden.
Vi har haft några "första"; påsk, barnens födelsedagar, skolavslutning, midsommar, semester/sommarlov, din födelsedag och alla helgon. Vi har några kvar, så som min födelsedag. jul, nyår och dödsdagen, sen har det gått ett år.
Vi är skuldfria och jag har sett till att vi producerar vår egna el med hjälp av solceller.
Jag har fått lära mig en massa nya saker och har säkert massa mer att lära mig.
Jag har varit i Paris på fackligt möte, det var spännande. Ska dit nu i december igen.

Nutid då, vad händer i mitt liv just nu?
Dottern kom in på NIU ridgymnasiet och går nu där med båda hästarna, ja vi köpte en till, en stor kille.
Sonen har blivit evakuerad pga mögel från sin skola och går nu på en annan skola. Det blir långa dagar för honom då de bussas fram och tillbaka. 

Min lilla distriktssköterskemottagning ska stängas, eller tydligen heter det att den ska pausas. Lokalen ska tömmas och jag får inte vara kvar, så kalla det vad ni vill men för mig låter det som en stängning.
Jag fick i alla fall reda på att jag är illojal mot min arbetsgivare och dessutom arbetsvägrar när jag inte ville sätta upp en ny skylt där det står att vi pausar istället för att vi stänger. Chefen får fixa den skylten själv. Och hon får gärna ge mig en skriftlig varning för arbetsvägran.

Ta hand om er och låt ingen jävel köra över er ❤️


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

imsepimsen

Dagbok över mitt liv.

RSS 2.0